Jag & tjänstemannarespiratorn
Fem år av styrelseaktivteter i Nybygget är idag över. På kvällens årsstämma avtackades jag med några ord, present och blomma. Det råder en viss glädje över att denna lilla era nu är över! Till kvällens stämma kom, som vanligt, i huvudsak det äldre gardet av bostadsrättsinnehavare. Passande nog höll vi idag till på ett ålderdomshem. Det kunde i stort sätt lika gärna varit ett PRO-möte som jag idag drog igång.
Som ordningen är i HSB´s stadgar så är inte ordförande (dvs jag) ordförande under årsstämman, utan jag öppnar enbart mötet och presenterar den inbjudna stämmoordföranden. Den inbjudna är en man som passerade ålder pension för sisodär ett decennie sedan. Till det fysiska lite skralltig. Men inte i sinnet. Jag hade förklarat innan att lokalen erbjöd overhead och att det inte fanns någon kanon. Innan mötet testade jag overheaden, frågade glatt var han ville ha den, och var allmänt nöjd över ordningen. Stämmoodförande förklarade trevligt för mig att det var ju inte så här han brukade jobba, power point är betydligt bättre, "men nu får jag hålla mig till denna tjänstemannarespirator" (och pekade på overheaden). Jag kände mig som hundra år och han som 30 år.
Jag skyller mina låga tekniska krav, på arbete inom den kommunala sektorn. I vår värld får man vara nöjd över om man har en egen dator, ett skrivbord som är tillverkat på 90-talet, pärmar som inte är bruna och kommer från 1978, har en overhead där lampan fungerar och vara FÖRBASKAT nöjd om man har kunnat boka en kanon till sin lektion som man får rulla på rullvagn tvärsigenom skolan och sen installera med sladdar och som KANSKE kommer att fungera idag.
Som ordningen är i HSB´s stadgar så är inte ordförande (dvs jag) ordförande under årsstämman, utan jag öppnar enbart mötet och presenterar den inbjudna stämmoordföranden. Den inbjudna är en man som passerade ålder pension för sisodär ett decennie sedan. Till det fysiska lite skralltig. Men inte i sinnet. Jag hade förklarat innan att lokalen erbjöd overhead och att det inte fanns någon kanon. Innan mötet testade jag overheaden, frågade glatt var han ville ha den, och var allmänt nöjd över ordningen. Stämmoodförande förklarade trevligt för mig att det var ju inte så här han brukade jobba, power point är betydligt bättre, "men nu får jag hålla mig till denna tjänstemannarespirator" (och pekade på overheaden). Jag kände mig som hundra år och han som 30 år.
Jag skyller mina låga tekniska krav, på arbete inom den kommunala sektorn. I vår värld får man vara nöjd över om man har en egen dator, ett skrivbord som är tillverkat på 90-talet, pärmar som inte är bruna och kommer från 1978, har en overhead där lampan fungerar och vara FÖRBASKAT nöjd om man har kunnat boka en kanon till sin lektion som man får rulla på rullvagn tvärsigenom skolan och sen installera med sladdar och som KANSKE kommer att fungera idag.
Kommentarer
Trackback
