CISSI

Världen känns minst sagt orättvis. Jag önskar att jag kunde göra den mer rättvis och rolig. Vissa saker kan jag säkerligen vara med och påverka, andra saker tyvärr inte. Det gör ont att veta när andra lider, och ingenting kan jag göra, mer än att möjligtvis finnas där som ett stöd. Men ibland känns ord så fjuttiga och små gentemot ett obeskrivbart lidande.

Trauman, orättvisa, vad du vill kalla det, drabbar oss alla någon gång i livet, olika mycket, på olika vis. Men det kommer. Det kommer oftast oväntat. Som ett jävligt oönskat paket på posten. Varför måste detta paket då komma? En helt omöjlig fråga att besvara. Men jag är ändå övertygad om att människor som genomlider olika typer av trauman, utvecklar en helt unik sida av sig själv som gör dem starkare och säkrare än några andra människor. Den kraften har de med sig hela livet och gör att de kommer stå stilla och lugna i så den hårdaste orkanen, för de vet hur man kan uppskatta det lilla i livet.

Jag önskar och hoppas på en större rättvisa. Nu.