Löpning blir till cykling
Idag talade jag med min klass om självkännedom och gruppsammanhållning. Det är områden som jag verkligen uppskattar och troligtvis kan tala hur länge som helst om, till elevernas förtret. Eleverna fick idag bland annat svara snabbt på frågor som;
Jag är bra på....
Jag är mindre bra på...
Om tio år gör jag....
När det är stressigt blir jag...
Med flera frågor... Det jobbiga blir när eleverna frågar mig själv motsvarande frågor. Öhhh?? Det är lätt att driva på och entusiasmera andra, men när blickfånget kommer till en själv. Oj, vad jobbigt det blir då. Vad gör jag om tio år? Fortfarande lärare? Bor vart? Bor hur? Barn? Intressen? Svåra frågor... Jag hoppas i allafall att jag får förbli lycklig och frisk! Det är det viktigaste!
Ikväll har jag varit ute och sprungit. Jag börjar bli ruskigt trött på att springa. Efter Lidingöloppet ska jag inte springa på länge. Väldigt länge. Den nya motionsformen ska bli cykling. Jag gillar utomhusaktiviteter. Det är skönt att kunna börja motionera direkt från dörren, att inte ha några fasta tider att passa och att bara få njuta av frisk luft!
Tack & hej!
KRAM
