Stagneliusvänner
När man befinner sig i sina hemtrakter är det kul att träffa sina gamla kompisar. Igår träffade jag min gymnasiekompis Isse. Vi tog en fika på stan och talade om gammalt och nytt. Det är svårt att förstå att det är sju år sedan vi tillsammans sprang ut från Stagg... Vart har tiden tagit vägen? Ännu mer ofattbart är att jag själv bytt plats i klassrummet och nu står bakom katedern. Har jag blivit vuxen? Det känns som förr att träffas, och det är synd att avståndet (Växjö-Ängelholm) gör det svårare att umgås mer frekvent.
Idag har vi varit på östra Öland och hälsat på Johans gamla gymnasiekompis Andreas med familj, i hans föräldrahem. Linn som är drygt ett år, är ett riktigt litet charmtroll, med mörkt hår och stora blå ögon! Vi bjöds på god mat och en tur på den fina gården, bestående av ladugårdar och olika utehus, riktigt öländskt genuint! Samma sak ska sägas här, det är synd att avståndet till våra vänner gör det svårare att umgås, men vi hoppas på att era planer att flytta från Uppsala till Öland blir till verklighet!
Sammanfattning; det är kul att "Stagenliusvännerna" fortfarande håller kontakten! (Vår gamla gymnasieskola heter Stagenliusskolan...)
