Ingenting är omöjligt.... förutom flyttstädning + kräftskiva
Den här helgen har varit fullspäckad med aktiviteter. Vi har flyttstädat vår förra lägenhet och sagt hej då till den. Snyft. Visst nu har vi kommit till något nytt fint och mysigt, men jag blir lätt lite sentimental och tänker tillbaka på allt härligt och roligt man upplevt i den förra lägenheten. Det var vårt första riktiga boende. Vi har fixat och donat i hela lägenheten, varje liten millimeter var ombonad av oss. Jag älskade verkligen vår lilla lya, men vi växte tyvärr ur den. Mitt i detta flyttstädningskaos och renoveringskaos, då vår nuvarande lägenhet ännu inte är fullt i ordning får Johan den briljanta idéen om att en kräftskiva vore trevligt. Han uppmanar därför Kristian förra veckan att anordna en liten skiva, och kommer glatt hem och berättar att det är fest på lördag, efter att de spelat match. Den blicken jag har på Johan i detta läge, den går inte att förklara. Vi har ungefär tusen saker att göra. Men jag uppskattar verkligen Johans ständiga optimism. Ingenting är omöjligt. Men denna gång var det faktiskt omöjligt i mitt tycke, och det blev ingen kräftskiva för oss. Men vi tackar för att ni andra skålade för oss!
Idag var det läsårsstart för eleverna. Jag träffade min nya klass, bestående av 22 pigga och förväntansfulla elever. Det är tio år sedan jag själv satt på motsvarande plats i klassrummet. Det var en nervös dag. En helt ny klass, utan några man kände igen. Gymnasiet var för min egen del lite av en vändpunkt i min personliga utveckling. Under grundskolan var jag en ganska blyg person, och det är lätt att "fastna" i sin roll när man befinner sig med samma personer. Inför gymnasiet hade jag bestämt mig för att våga vara mer framåt. Det blev jag också, och jag tog mer plats i diverse sammanhang. Självförtroendet ökade raskt - en härlig känsla. Mamma och pappa kom därefter att knappt se mig hemma längre, då vänner och aktivteter tog allt mer tid av mitt liv. Det är spännande med nya elever och fundera över vilka personer de är, vad de har för egna mål med sin gymnasietid. Vad kommer hända under deras tre år som de kommer att bära med sig i livet? Hur kommer jag att kunna göra deras gymnasietid till en bra, trygg och kunskapsrik period? Det är spännande och utmanande. Ingen dag är den andra sig lik. Min första skoldag på gymnasiet hamnade jag jämte Lottie, som kom att bli en mycket god kompis under flera år. Kul var att hon hörde av sig förra veckan och berättade att hon också fått jobb i Älmhult! En lunchpolare i byn!
Tack & hej!
KRAM
