Helgen är invigd
Återigen fredag - herre Jesus så tiden går fort. Veckorna rasar iväg och vi står snart inför första advent och den mysigaste månaden på året. Jag älskar december. Det är mysigt att tända upp hemmet med julstjärnor och ljusslingor, min älsklingsfärg rött värmer överallt, förväntan byggs sakta upp under hela månaden, jag fyller år (!), vi kommer till julafton och sist men inte minst nyårsafton - what a month!
Sen behöver vi inte tala om 1 januari, för det är årets sämsta dag. Många talar om höstångest, aldrig upplevt den, men nyårsdagen den dagen är väl ångest om någon dag?! Jag syftar nu inte på den eventuella huvudvärk och illamående jag kan känna för att jag släckte nyårsfesten på morgontimman, utan på alla nya krav och utmaningar som ställs inför det nya året. Oavsett man talar om det eller ej så finns alltid tanken på att i år är året:
... då jag tusan ska ta tag i mitt liv, och se till att jag ser ut som värsta badbruden till sommaren!
... då jag ska bli mer planerande i min vardag så jag slipper stressa och hitta nödlösningar (ex.vis boka tvättider, så man slipper tvätta för hand och stå med hårfön för att få plagget torrt eller smyga ned sent om kvällarna och smygtvätta för att sedan hålla med grannarna och undra vad det är för idioter som inte kan respektera tvättiderna)
... då jag ska bli mer ekonomisk
... då jag ska ta mer plats, visa mina åsikter
... då jag ska bli vuxen, engagera mig i pensionsfrågor, politiska frågor och elavtal
Ångesten infinner sig i att ingenting av ovan nämnda punkter är roliga att jobba med och jag vet att jag kommer misslyckas i år med.
Nä... usch och fy nu fokuserar vi på nuet. Helgen är invigd och jag ser med stor förväntan fram emot att gå på en trevlig middag hos familjen Ljungdahl imorgon kväll! Spanien-Sverige spelar imorgon. 1-2 är mitt tips.
Tack & hej!
KRAM
