CISSI

Till helgen ska vi på barndop. Joakims & Annikas små pojkar, Isak & Albin ska döpas. Johan och jag ska bli faddrar till lilla Albin. Den ursprungliga traditionen och betydelsen av fadder var att man skulle ta hand om barnets kristna fostran och hjälpa barnet att förstå vem Gud är. Jag hoppas inte att Joakim & Annika valt oss av den anledningen, då känner jag att det blir en tuff utmaning... Men som jag läste idag, så innebär vår mer sekualiserade tid, att man ofta väljer fadder beroende på att det är någon man delar värderingar med och vars värderingar man uppskattar! Vi gläder oss därför med att ni delar värderingar som att fotboll är den enda riktiga sporten och att en dags shopping ger extra lycka i livet. Nu var det kanske så att någon av oss var mer förespråkare för den ena värderingen än den andra...

Tack & hej!

KRAM

Så äntligen var jag i mål! Vilken härlig helg det har varit!

I fredags eftermiddag begav sig "Midsommarlöparna" iväg med tåget till Göteborg. Som vanligt har man en sådan där fantastisk tur gällande placeringen på tåget. Vi hamnade tillsammans med en barnfamilj, bestående av 7 personer, varav sonen i 4-årsåldern hade en vansinnig överenergi och höll låda hela vägen till Göteborg. Men vi lät inte denna negativa energi förstöra vår helg!

I lite meatoforsik tanke som Uffe jämförde det med, blev Agatha Chrsitis deckare "10 små negerpojkar", eller Bonniers nya namn " Och så var de bara en"... en viss sanning. Från början var vi fem anmälda i laget "Midsommarlöparna"; Staffan, Sara, Uffe, Johan och jag. 5 blev 4. Sara blev förkyld. 5 blev 3. Johan fick en bristning i låret på fredagskvällen under en fotbollsmatch. Men tre starka själar bestod!
Resultat:
Staffan: 2h 3min
Uffe: 2h 9 min
Cissi: 2h 18 min

Jag och Uffe efter målgång


Staffan är lycklig


Underbara Sara grattar


En given bild


Äntligen väntade lite god dryck och mat...

Blir glad när jag läser om norska Kirsten Melkevik som blev snabbaste damen under Göteborgsvarvet. 37 år gammal, tvåbarnsmor,  började träna vid 32 års ålder. Mycket häftigt. Det ger inspiration! Mindre inspiration ger hennes löpträningar på 35 mil i veckan. Till och med mycket mindre inspiration gav det.

Men Göteborgsvarvet gav nytändning, det var kul att springa ett lopp! Ikväll har jag därför anmält mig till nästa utmaning - Lidingöloppet den 27 september. Och så var det bara en kvar.

Tack kära vänner för en fantastisk helg och härligt stöd!

Tack & hej!

KRAM

Var som sagt igår på årsmöte..., vid fikat berättar en av mina grannar att han varit i Tyskland och handlat på sig en del..., bl.a. 50 flak öl och en mängd vin... Min spontana kommentar var att "du har med andra ord så att du klarar dig ett tag...." Grannen förklarade att han gjorde sådana här resor för att sälja vidare den alkoholhaltiga drycken, så att drycken han själv behållde mer eller mindre blev gratis för honom... Ja..., jag vet inte vad jag ska säga, men jag skulle nog inte berätta detta för nya och relativt okända människor...

Men det är inte alla som har ett Systembolag så nära till hands..., så jag ska kanske inte klaga. Eller...


Tack & hej!
KRAM

I helgen har vi varit i Lysekil på konfirmation. Johans kusinbarn, Alexander, har konfirmerat sig. Man kan helt klart säga att konfirmationen inte är som förr. Inom vissa delar får man säga att den negativa kritiken om att kyrkan inte hänger med i tiden verkligen inte är sann. I ungdomarnas predikan som var ett skådespel anspelades mycket till fest och snygga tjejer. Killarna iklädda hockeyutstyrsel, tjejerna partklädda och alla dansande till "We´re going to Ibiza", samtidigt som hela kyrkan klappar med i takt. Härligt säger jag! Kyrkan var stor och det var cirka tusen besökare, det är kul och fint att se välfyllda kyrkor. Men så måste jag komma det till något negativa och märkliga, som kanske speglar det där om att kyrkan inte helt hänger med i tiden... Fyra psalmer var valda för dagen - helt okända psalmer, vilket bara blir ett tyst mumlande i kyrkan, och vi alla får lyssna till prällens stämma. Varför inte välja "Den blomstertid nu kommer", tänk vilket ös det hade blivit med tusen besökare! Sak nummer två är de kristna budskapen som framgick i predikan, det ena budskapet var att varje människa är unik, det finns inte två av oss - DU är speciell. Fint. Nästa budskap är att, det är inte grönare på andra sidan. Då kommer min fråga..., men hur ska man veta det - varje människa är ju unik.

Jag hade inte tidigare varit i Lysekil, och jag blev helt förälskad i orten. Västkusten är så fint!

Helgen har inneburit en hel del restid i bilen... vad brukar ni göra i bilen? Så här brukar våra resstunder och diskussioner se ut...

- Johan vill ha svalt, jag fryser och är rädd för kallt drag..., så upp och ned på AC:n...

- Vi sjunger en hel del..., Johan älskar att leka "Singing bee", och drar ned volymen för att jag ska sjunga fortsättningen på låten.... det går sådär för mig...

- Mitt blodsocker går ibland ganska snabbt ned..., då kommer min klagan över Johans ryckiga och långsamma bilkörning. Den kom framförallt, när vi missade färjan till Lysekil med en minut.

- Johan härmar dialekter och jag ska gissa vilken det är...

- Efter 15 min i bilen säger jag att jag behöver gå på toa..., alltid mindre populärt.
- Jag sover.

Tack & hej!

KRAM

I kvällens program av "Berg flyttar in", gästar Carina Gudrun Schyman. Jag gillar verkligen Carina, hon är cool, naturlig och rolig. Med ett ständigt leende går Carina rakt genom rutan och får mig att skratta. Gudrun visar upp sitt hem i Skåne och vad hon pysslar med på sin fritid. MEN, så visar hon en sak till - hon visar en hemmagjord video från födseln av ett av hennes barn. Två saker:
- varför väljer man att filma en födsel, när kollar man på den?
- hur kan Gudrun visa filmen när TV-teamet är och hälsar på? Nu har halva Sverige sätt hennes sköte.... tja....
Jag vill aldrig bli filmad den dag då jag eventuellt ska ligga och krysta fram en unge. Nej tack, med bestämdhet!

135 miljoner. Nytt vinstrekord i Sverige! Men, herre gud vad skulle man göra om man vann 135 miljoner kr? Det är ofantligt mycket pengar.... Frågan är, blir man lycklig av så enormt mycket pengar? Känns som att en sådan stor summa pengar nästan skapar mer problem, nu kanske jag tog i lite, men en del problem hade det nog skapat... Till att börja med hade jag köpt mig en prinsesstårta, det ultimata sättet att fira det mesta med!

Hoppas ni haft en härlig kväll i det underbara vädret!

Tack & hej!
KRAM

Ja, det gör jag! Jag tycker det är roligt att gå till jobbet varje dag. Jag har trevliga och glada elever, kollegor och utmanande arbetsuppgifter. Visst ibland är vissa dagar kanske mindre roliga, och man är stressad..., men som helhet känner jag mig väldigt tacksam över att känna den här glädjen över att gå till jobbet.

Jag ber ofta mina elever fundera över vilka personer de är i grupparbeten och hur de tycker att de personligen utvecklas. Hur är det med mig själv? Jag har snart arbetat i tre år som lärare. Ibörjan funderade jag ganska mycket kring min roll som lärare, hur skulle jag agera, hur bör jag agera o.s.v. Jag tror jag iklädde mig ganska mycket en roll när jag kom till min arbetsplats. Idag är jag nog mer mig själv, jag är säkrare i min roll, jag är inte rädd för att göra fel eller säga att "det där kan inte jag". Det är ganska skönt att komma till detta stadie, det ger ett inre lugn och man känner sig bekvämare när man i högre grad är sig själv. Ibland blir detta kanske inte helt bra, då jag kan vara lite flamsig och uttrycka en del märkliga saker. I en frustrerad situation under gårdagen, över att några elever hade uttryckt sig lite slarvigt i sin årsredovisning, liknande jag den vid ett brev till Bullen... vilket kanske var mindre snällt och bra sagt.... och inte går i riktning med "Klass 9A-pedagogiken".... (för er som såg dokumentärserien...)

Nu ska jag gå och lägga mig... God natt!

Tack & hej!
KRAM

Livet är verkligen intressant och ger oss ständigt nya upplevelser och inspiration. Tänkte ge lite exempel från de senaste dagarna på vad jag menar...

I tisdags var jag på after work med mina sju pendlarkompisar och tillika arbetskollegor. Vi är en stor spridning av människor; olika åldrar, intressen, livsstilar m.m., men så trevligt och härligt man kan ha ändå! Detta underbara pendlargäng planerar nu en cykelresa från Älmhult till Växjö i juni. Mycket ska planeras, hur får vi cyklarna till Älmhult, vem har kaffe med sig, vem har fika med sig, vem har dryck med sig, vem har cykelkarta med sig,...., nu kommer vi till de något pinsammare sakerna; vem kontaktar Smålänningen (lokaltidning), vem fixar t-shirtarna med tryck? Ja..., ni hör det är stora diskussionerna.

Den senaste tiden har jag talat med mina elever om vikten av positiv inställning och självtillit, detta kopplat till försäljning. För att skapa en god självtillit, ligger självkänslan till grund. Den i sin tur skapas genom att vi får uppskattning. Så min fråga har varit, hur duktiga är vi på att uppskatta varandra? När gav du positiv feedback till någon i din närhet senast? Igår fick eleverna och jag i uppgift att ge en uppskattande kommentar till varandra. Jag skrev upp alla elevers namn plus mitt namn på varsitt kuvert, sedan skickades dessa kuvert runt, där alla fick lägga ned en lapp med en personlig kommentar till personen. Det hela slutar med att man får sitt kuvert med ca 25 positiva kommentarer. Behöver jag säga att man dansade som på små moln resten av dagen? Detta är något som jag kan rekommendera alla att göra på sin arbetsplats. Det är mycket glädjande för alla och stärker verkligen självkänslan!

Men den positiva inställningen som jag poängterat för eleverna som så viktig i livet, ibland byts den ut väldigt snabbt... I tisdags var tåget inställt hem till Växjö på grund av skogsbränder. Istället blev det ersättningsbuss till Alvesta, och därifrån tåg. Denna tripp tog ca 50 min längre än ordinarie tid. Trippen innebar också ett enormt klagande. Detta klagande trappas också upp när det är ett hundratal resenärer som trissar varandra. I ett något lugnare ögonblick som jag befinner mig i nu, kan det kännas löjligt att brusa upp på detta vis, då det inte är något som går att påverka eller som hade kunnat förutse. Men i stundens hetta växer något starkt inombords oss och det är verkligen märkligt hur vi alla förvandlas. Från det normala läget där vi svenskar knappt tittar på varandra, och inte säger något, till att vi blir ett sammansvetsat och argsint gäng. Visst är det märkligt att det är genom gnällighet som vi kan skapa något gemensamt, och helt plötsligt är det nästan lite mysigt och gemytligt, .... vi känner ju nästan varandra! Förvandlingen är enorm. Från att vi normalt sätt väldigt skygga människor tittar helt stelt på varandra till att vi nu blivit ett homogent gäng....Vi är verkligen konstiga.

Tack & hej!

KRAM

Idag var jag på IKEA tillsammans med Jan. Vi skulle gå dit och rita kök, då vi båda ska bygga nya kök. Vad vi inte visste var att dagens första 50 kunder fick en "sommarbag", bestående av bland annat flugsmällare och solmatta. Sånt här är oerhört pinsamt och fånigt. Det kändes som att vi kommit dit enbart för att hänga på låset för att få denna bag... så var det inte! Men vi är ju i Småland, så gratis är ju alltid gott - det var en praktisk bag!

Ikväll har jag varit på styrelsemöte i bostadsrättsföreningen. Jag har tackat ja till att bli ordförande i föreningen, men det är ju något som formellt bestäms efter röstning på årsstämman i maj. Men just nu undrar jag vad jag gett mig in på..., att sitta med sex män och diskutera takpapp, vindskivor, karmar, ventiler m.m., när man inte vet vad hälften av orden är, det är inte lätt. I juni håller också alltid ordförande i fastighetsbesiktningen och underhållsplanen. Det känns ju som en intressant utmaning..... Min praktiska make, kan du vara en stöttande hand må tro?

Imorgon är en av sex underbara dagar på året. Ca sex gånger om året går jag till frisören, och imorgon är en sådan underbar dag. Det är härligt att sätta sig ned och bli ompysslad i några timmar. Få håret klippt, ljuset upplyst av slingor och en härlig hårbottenmassage.... Mmm, så mysigt!

Lite språkvetande för de vetgiriga...

Läste idag om två ord som generationer använder olika. Ordet björntjänst betyder för mig, och de flesta, en missriktad tjänst. Ordet bygger på sagan om den tama björnen som för att befria sin sovande husse från en störande fluga kastade en sten på flugan och därvid slog ihjäl mannen. Men barn som växt upp med Bamse och Björne tolkar ordet björntjänst, som en väldigt stor tjänst. Ett annat ord är krokodiltårar, som för mig betyder att man gråter mycket, men för den äldre generationen har ordet betydelsen "falska tårar" och bygger på historien om att krokodiler lockade lättlurade människor till vassen genom att göra läten som gråtande barn. Detta var intressant tyckte jag....

Tack & hej!

KRAM

Vilken härlig helg det har varit! Full fart! Helgen började med en god middag hemma på fredagskvällen. Därefter skjutsade Johan ut mig till Sara för en trevlig partykväll. Vi var åtta stycken som hade samlats hos Sara för att senare bege oss mot staden och lyssna till Uffes band Bobby Silver på Sports. Kvällen blev mycket trevlig och handlade till stor del om diskussionsämnet "nakenhet". Det finns en uppenbar skillnad mellan tjejers och killars förhållande till nakenhet. JA, det gör det. Det hela började med att Jennie i onsdags berättade om en svensexa som Staffan skulle gå på i helgen. När killarna skulle överraska mannen på morgonen skulle de sitta nakna hemma i hans kök (!). Den här idén skulle vi tjejer ALDRIG komma på, och tanken av att vi skulle göra det känns väldigt obscen. Undrar just hur Saras min hade varit om vi alla tjejer hade suttit näck hemma hos henne, en vårdag för två år sedan... Detta diskussionsämne har fortsatt under veckan och när vi tog upp det i fredagskväll visar det sig att det finns massvis med kill-nakenhets-exempel...

?-         när Staffan hade sin svensexa och de var på relax, var han naken men alla andra hade kläder

?-         fotolaguppställningar som sker nakna...

?-         filmreportage för Gransholm där de låtsas leka reportrar, men när de reser sig upp är de nakna nedtill

?-         fester där killarna går nakna

Så här skulle vi tjejer aldrig göra... och vi är lite chockade över detta beteende från er killar. För att vidare spä på skillnaden mellan tjej- och killbeteende, måste jag berätta om det enormt vidriga som också skulle ske under helgens svensexa. Killarna skulle ge den blivande brudgummen ett lösskägg, som han ska bära under dagen..., gissa vad detta skägg är gjort av......???!!! Frågan är, som Sara undrade, hur går tillverkningen av detta skägg till? Kommer alla med sin lilla fryspåse och sitt bidrag, eller är det en gruppaktivitet att raka av sig sitt könshår...?? Veckans stora diskussionsämne har helt klart varit denna skillnad mellan killar och tjejer, men det intressanta är ju hur den här skillnaden har uppkommit och varför det finns en skillnad... Någon som har en förklaring?

Kvällen nere på stan blev bra och Bobby Silver var mycket bra, kul att bandet utökat med en tjej! Lördagen blev ganska seg, trots att fredagskvällen var rätt lugn. Jag begav mig ned på stan och köpte mig ett snyggt löparställ. Jag invigde löpardressen idag och det kändes mycket bra, till och med så bra att jag börjar få stora planer. Kanske lite väl stora planer. Jag har blivit intresserad av att börja träna inför Lidingöloppet i september. Men en sak i taget... Göteborgsvarvet först..., men man måste få ha sina drömmar och visioner!

Gårdagskvällen ägnades hemma hos Kristian och Frida. Det blev första grillningen för året, vilket var mycket gott och trevligt. Kvällen fortsatte med roligt YouTube tittande..., fick även höra att jag utseendemässigt liknade Amanda Jensen! Gör jag?

Måste berömma Johan som idag överraskade med med att ha tillagat en av mina favoriträtter till jag kom hem från löpningen. Helstekt filé med ädelost, hasselbackpotatis och sallad...., mums så gott! Tack!!

Tack & hej!

KRAM

Ännu en dag är passerat i livet. Ordspråket säger; livet är inte de dagar som går utan de minnen som består. Så frågan är, kommer jag ha några minnen kvar från denna dag, eller var det bara en dag bland alla andra som man glömmer bort? Hmm..., jag tror tyvärr inte det är något speciellt som hänt idag. Arbetsdagen löpte på mer eller mindre som vanligt, fick för lite gjort mot planerat, var stundtals allmänt flamsig och något gnällig (!) enligt kollega. Eftermiddagen ägnades till en löparrunda runt sjön, hämtmat från Koh Thai och samtal med mamma & pappa, Åsa och Sara. Stort grattis till Åsa och Sara som fyller år idag!!!

Kan ju fortsätta lite med den där gnälligheten. Vad är det för märkligt med oss svenskar, så fort solen tittar fram verkar vi tro att sommaren kommit. Stråket runt Växjösjön, som mer också kan benämnas som "popstråket", är mycket av en samlingsplats för att visa upp sig. Mycket folk som är medvetet klädda, som inspekterar varandra. I dagens sol var det många bara ben och armar, stora solglasögon - där man kan få uppfattningen att solen är extremt farlig att utsättas för, framförallt för våra känsliga nordbors ögon, folk som sitter på täcken och dricker vin...... Kära poppiga Växjöbor det är fortfarande rätt kallt ute och ibland kan modet kännas rätt överspänt.

När jag talade med min underbara vän Åsa ikväll påtalar hon helt allvarligt följande, på äkta dalmål; "Cissi, jag tänkte på, hur står det till med genusperspektivet i Gransholm?". Hon åsyftar då att det är mammorna och inte papporna som ställer upp och gör mat till grabbarna i laget. Som lärare och pedagogikstuderande är genusperspektivet ett mycket hett ord och jag finner det hela väldigt roligt att Åsa är så indoktrinerad i detta ord att hon på allvar reagerar kring detta. Men helt rätt Åsa, det är en stereotypisk värld vi lever i, fast jag tror vi i familjen Krantz jobbar mycket tvärtom. Johan är den som lagar mat, planerar matinköpen m.m., jag målar om lägenheten, borrar och sätter upp hyllor m.m. Johan är den varma och ömsinta, jag kanske mer den raka och något kalla personen. De manliga och kvinnliga stereotypiska könsrollerna och egenskaperna är många gånger tvärtom i denna familj. Men vi har väldigt roligt åt detta, så också våra familjer! Men jag vet att jag inte är ensam om denna rollfördelning och samboendet med en något opraktisk man... inga namn nämnda, men det är fler än mannen i min familj som inte kan skilja en jordad mot en ojordad kontakt.

Tack & hej!

KRAM

En mer eller mindre exakt inramning av min dag. Har ingen aning om vem den intresserar, förmodligen ingen. Men utgångspunkten, var att jag satt och funderade över vad som hänt under min dag..., visste inte då att det skulle bli så detaljerat...

06.15 Väckarklockan ringer

06.24 Väckarklockan ringer

06.35 Väckarklockan ringer. Johans väckarklocka ringer. Malte ropas upp i sängen

06.40 Uppstigning. Snabb marsch till duschen.

07.00 Dåligt humör, hittar inga kläder, Johan pratar för mycket, hittar fortfarande inga kläder.

07.10 Äter en tallrik fil med solrosfrön och russin, bläddrar igenom SMP, Johan pratar fortfarande väldigt mycket, plus att han sätter på radion som spelar någon melodi samtidigt som han sjunger på en annan. Jag är irriterad. Gift par med olika morgonhumör.

07.25 Går med Malte runt huset. Plutten är seg och ska markera överallt. Vi har bråttom...

07.30 Kör ut till dagiset.

07.40 Leker med Malte vid dagiset. Han är en hejare på att gå i lekställningen!

07.50 På väg hem igen. Njuter av Kent, "Utan dina andetag", tre gånger...

08.05 Sitter på cykeln på väg mot tåget. Kör som en galning tvärs genom stan.

08.12 Sitter på tåget och ringer efter Jennie..., hittade inte henne i folkvimlet.

08.15 Sitter med Jennie

08.30 Vi blir utskällda av en dansk man för att vi sitter och talar med varandra när vi sitter i den tysta vagnen. Men Jennie är noga påläst och kommenterar att man visst får tala där, bara man gör det tyst. Vi blir sura och gör demonstrativt väldigt sura miner.

08.55 Framme i metropolen Älmhult, promenad till Haganässkolan.

09.08 Stiger in i personalrummet, för att därefter besöka toaletten, måste ju se till att man fortfarande ser ok ut...

09.10 Kliver in på mitt arbetsrum. Två kollegor är på plats. Hänger av mina kläder för att bege mig till matsalen och äta frukost.

09.25 Kollar igenom dagens lektioner.

10.00 Möte med en elev.

10.30 Jobbar med min pedagogik-utbildning. Inser att det är massor att göra!

11.30 Kopierar uppgifter och texter till elever.

12.00 Hamnar i samtal med några elever.

12.30 Lektionen påbörjas med årskurs ett. De jobbar nu med att skriva egna annonser där de söker olika medarbetare, sen får övriga i klassen söka varandras jobb, för att därefter få komma på intervju.

13.15 Beger mig till skolsköterskan. Har under hela förmiddagen haft en obekväm och lite jobbig smärta över bröstkorgen. Blir direkt skickad till vårdcentral för EKG m.m. Blir lite småkaos. Får träffa sjuksköterska och läkare, men jag verkar frisk:)

15.15 Tillbaka på jobbet. Går förbi cafeterian för att få upp blodsockernivån och mätta hungern. Sätter mig ned med några elever.

15.25 Tillbaks på arbetsrummet... inser att jag inte alls har hunnit med det jag tänkt under dagen.

15.35 Personalmöte

15.47 Beger mig tillsammans med mina pendlarvänner mot tåget.

16.02 Åter med Jennie på tåget, i en kupé där vi får tala! Restiden ägnas till våra händelser under dagen, midsommarplaner och den intressanta iakttagelsen att min idol Lena Ph och Jennies idol Orup tillsammans gästar Växjö i november - tjejkväll?

16.47 Åter i Växjö och en runda på stan. Det finns ju två kära underbara vänner som fyller år under morgondagen.....

17.45 Kliver in i lägenheten och möts av en väldigt glad Malte. Snabbt klädombyte.

17.50 Promenad med Malte.

18.30 Johan ringer och möter oss.

18.40 Hemma igen. Vi inser att vi behöver åka och handla.

18.50 Krantz besöker Kvantum

19.05 Ute ur Kvantum med ingredienser till tacos.

19.15 Hemma igen. Jag städar, plockar, ringer mamma. Johan lagar mat, ringer sin mamma.

20.10 Tacos i soffan tillsammans med Andra Avenyn.

20.30 Jag fortsätter städa, Johan gör i ordning i köket.

20.45 Johan har lagt sig i soffan och njuter av allsvensk fotboll.

21.20 Jag sätter mig ned i soffan, kollar på TV och sätter datorn i mitt knä och här sitter jag nu och skriver.

22.10 Lägger in dagens blogg..

Trolig fortsättning...

22.15 Kvällspromenad med Malte

22.25 Lägger fram morgondagens kläder, pysslar lite i hemmet

22.40 Tvättar mig

22.50 Lägger mig ned, läser SMP, och någon elevs arbete/prov

23.30 Släcker lampan

zzzzzzzzzzzzzzz

05.50 Väckarklockan ringer

Som sagt...., en väldigt detaljerad redogörelse för dagen.

Tack & hej!

KRAM

Helgen har tillbringats på Öland. Följande har skett:

- Takpannorna på friggeboden har börjat läggas på plats

- Ölandsstenen har efter tungt bärande och körande hamnat på stugans tomt

- Årets första gräsklippning har gjorts!
- Årets tantvarning har tilldelats mig, för att jag irriterade mig över att ett flickfotbollslag tältade en bit från stugan där det råder "camping förbjudet". Förbudsskyltar i naturen bör respekteras.

- Bortskämda som vi alltid är, har våra föräldrar som vanligt servat oss med en massa mat och fika...Det borde vara tvärtom, väl?

- Besök på Fredriksskans för att bevittna matchen, Kalmar FF - Hammarby. Det var kul och slutade perfekt, 1-0. Intryck från matchen:

....Gillar inte feta gubbar som sitter och klagar över att killarna springer för sakta...

....Gillar heller inte folk som är så desperata att de måste tända ciggen mitt i folksamlingar...
.....15 kr för en kopp kaffe och 15 kr för en korv. Det är för dyrt. Stackars barnfamiljer, inträde och lite fika i pausen... det blir dyrt.

....Efter detta gnäll, vill jag säga att det är mycket trevligt att gå på allsvensk fotboll! Det är härlig stämning, spännande och roligt.

- Ibland kan man bli snabbt engagerad i något man inte alls räknat med ska ta ens intresse... lyssnade på radion igår och kom direkt in i straffläggningen i finalen mellan Warberg och AIK. Som den småortsmänniska jag är, bestämde jag mig genast för att heja på Warberg, och tur var väl det...

- Ser nu på ett pinsamt program på Kanal 5, "Sanningen ögonblick" Det vidrigaste jag någonsin sett. Personerna ska svara på olika pinsamma frågor. Frågor som dyker upp: "Är du attraherad av någon av din frus väninnor?". Mannen svarar "ja" och enligt lögndetektorn är detta också sant. Detta för 75 000 kr! Nästa fråga "Är din fru den bästa sexpartnern du haft?" Mannen svarar "ja", lögndetektorn säger falskt, och mannen åker ut ur tävlingen med noll kronor i fickan..., och en sprucken relation?! Detta är pinsamhets- och förnedrings TV på hög nivå. Blir förbannad på mig själv att jag sitter och ser färdigt programmet. Hur kan man för så "lite" pengar vilja ställa upp och riskera så mycket? Desperat, behov av att få ett par minuter i TV, fattig, bara dum i huvudet.., vad är anledningen? Sen avskyr jag den här typen av amerikanska program med lögndetektorer..., känns absurt löjligt och icke trovärdigt. Nä fy tusan!!!

Tack & hej!

KRAM

Ikväll gästade Rydaholm Granvallen. Många var vi som hade tagit oss dit. Jag kom strax efter matchen startat och fick visa mitt nyvunna VIP-kort. Malte som alltid blir lite tokig i sådana här folkfester drar med mig åt höger och vänster. Vi träffar många människor vi känner igen och det är full glädje på ett soligt Granvallen. Äntligen hittar jag fram till hela familjen Ljungdahl; Jennie, Staffan, Alva, Per-Sture och Margaretha plus den alltid underbara Kristian Ferm, men han tillhör väl nästan familjen? Malte blir ännu mer tokig av glädje. Alva pekar och letar efter Johan. Vilken söt tjej hon är! Första halvlek ägnas till att hälsa på alla och ha koll på Malte.

Vid paus ska Staffan och jag bege oss upp i skogen för att busa av hundarna. Simba är lugn och går och strosar, medan Malte vill ha pinnar som ska kastas. Och så händer det. Staffan kastar en pinne och skriker till. Han får ett sår i fingret, det ser inte så mycket ut till världen. Men vi beger oss tillbaka. Hundarna lämnas till den något hundrädda Ferm. Jennie kollar på såret, som i sin tur kallar på Per-Sture, som kallar på Margaretha... ingen kan få ut spetan. Det blir lite kaos. Jag går tillbaka till Ferm för att se hur det går med hundarna. Ferm står då och talar med en man och säger "ja visst är han fin, lilla Nicklas. Nicklas sitt fint". Det är Malte han talar om. Ferm vet mycket väl att Malte heter Malte. Jag väljer att inte avbryta Ferm i sitt seriösa hundprat med mannen. Ferm förklarar vidare att Nicklas är "blandras av olika raser". Mannen säger att han tycker "Nicklas liknar en Golden retriver". "Mmm", säger jag. För er som känner gode Ferm, förstår att detta är en mycket rolig situation.

Staffans finger blir inte bra och de väljer därför att åka till jourläkarna. Kvar fick jag Simba och Ferm att ta hand om. Men vi hade trevligt, tills 94:e minuten, då Rydaholm får in ett mål. Matchen slutar 0-1. Mycket orättvist. Jag är egentligen inte särskilt sportintresserad, men ibland när jag tittar på när Johan spelar kan jag få en enorm adrenalinkick och bli supernervös. Jag blev verkligen skitsur när det blev mål! Så fruktansvärt orättvist.

Hemvägen blev också intressant... Jag, Ferm och hundarna beger oss alltså mot Växjö. Vägen mellan Gemla och 23:an är en raksträcka där det är rätt frestande att gasa på, vilket jag också gjorde. Men så fick jag konstigt nog en känsla av att jag borde sakta ned. Tur var också det, för på vänstersidan framför bilen dyker ett stort vildsvin upp. Vi blir båda paffa. Ingen av oss har sett ett vildsvin så nära. Shit, vad stora de är! Efter "Pappa vildsvin" kom "Mamma vildsvin" med 6-7 ungar. Bilfärden fortsätter mot Hovshaga. Från ingenstans dyker en polisbil med blåljus upp bredvid. "Fan" tänkte jag, nu har jag kört för fort, och inget körkort har jag med mig..., men det var någon annan dom jagade som tur var...

Men stackars familjen Ljungdahl... Förra fredagskvällen ägnade de fram till klockan halv tio på jourläkarcentralen för att lilla Alva mådde dåligt, och ikväll hamnade de där igen, men med Staffan. En liten speta... som en del sa och skrattade åt Staffans åmande på Granvallen, då han bredvid sig har en höggravid fru som haltar då ledbandet är av till 90 %. Men det var en 4 cm lång speta, vilket resulterade i bedövningsspruta, stelkrampsspruta och en inlindad hand. För övrigt fick familjen Ljungdahl idag en parkeringsbot och Alva ramlade och fick ett jack i pannan.

Malte ber hemskt mycket om ursäkt till Staffan för denna incident och vi önskar hela familjen Ljungdahl en lugn och skön helg!

En händelserik kväll, helt enkelt. För er Gransholmsfans som särskilt gillar player nummer fyra, kan gå in på www.sr.se/kronoberg och lyssna till hans ljuva stämma om matchen.

Tack & hej!

KRAM

Talade idag med mina elever om vikten av målmedvetenhet. Utan ett mål i sikte går vi runt som vilsna höns och får aldrig uppleva den underbara känslan av att sakta närma sig något man länge längtat efter. Mitt mål har denna våren varit Göteborgsvarvet. Idag kändes det som att jag tog mig ett steg närmare. Jag sprang ikväll 18 km. Nu är det bara 3 km kvar. Jag börjar känna vittringen av måluppfyllelse. Det är en härlig och stolt känsla.

Idag hände en liten pinsam sak vid tåget. Precis när jag ska kliva på tåget börjar en man, som jag mycket väl känner igen, tala med mig. Han frågar mig hur det går med undervisningen och eleverna. Det pinsamma är att jag inte alls kan placera honom, jag har troligtvis talat med honom på någon tågresa, men kommer inte alls ihåg med vad eller vart han jobbade. Min fråga till honom blev, "hur är det själv på jobbet?" Mannen svarar att "det är ju mycket nu, men så är det ju dessa tider", jag nickar och instämmer, men har ingen aning till vad det är som är mycket just nu. Samtalet fortsätter några minuter med detta prat... Men var tusan jobbar han? IKEA är ju ganska stor sannolikhet, men med vad i såfall.... Jag blir tokig när jag inte kommer på det... Han måste tyckt jag var konstig, och det var jag, för min hjärna gick i högvarv samtidigt som jag försökte låta förstående och intresserad.

Idag gav jag säsongskortet till allsvenskan i present till Johan. Gladare kan nog ingen person bli. Johan sprudlade av glädje! Tur att KFF också vann kvällen till ära.

Tack & hej!
KRAM